Finns det glädje i arbetet? Enligt Josef Kjellgren gör det. Där de flesta arbetarförfattare skildrar arbetet som en möda och ett förtryck lyfter Kjellgren fram de ljusa sidorna. Den korta stunden med kollegorna i pauserna och människans behov av att skapa. Men är det okej med en sådan positiv syn på arbetet om man är socialist? Är det skillnad på arbete och lönearbete? Säljer du ditt leende och tar du ansvar för din arbetsglädje? Också managementkulturen tvingar oss att vara glada på jobbet, men går det?
↧