Emil Boss debuterade 2011 med diktsamlingen “Vad avlägsna vi ser ut man kan knappt tro att det är vi”. Nu är han aktuell med sin långdikt Acceleration som ges ut på kvittorulle. I långdikten skildrar han de moderna arbetsvillkoren; hur företag effektiviserar för att minska kostnaderna och hur det leder till otrygghet för de anställda.
Emil Boss har ett stort fackligt engagemang. Engagemanget började när han arbetade på Systembolaget, ett jobb han haft i femton år. Han var med och startade en facklig driftklubb på sin arbetsplats och har genom det fackliga arbetet även engagerat sig i kampanjen Rättvis Vinhandel, som syftar till att uppmärksamma de sydafrikanska lantarbetarnas villkor. Genom sitt fackliga engagemang har han bott en tid i Sydafrika och praktiserat på det sydafrikanska lantarbetareförbundet.
En långdikt om tid
Långdikten Acceleration ges ut på kvittorulle. Det är en dikt om tid. Tid i det moderna arbetslivet, där den delas in i ställtider, gångtider och ledtider. Allt ska effektiviseras genom moderna analysmetoder för att komma till rätta med tidsspill. Bland annat genom spagettidiagram, där personalens rörelser analyseras. Men det är också en dikt om språk.
jag skriver till dig här / i flödet av ögonblick som värderas och försvinner/ vägda mot varandra / som vore de isolerade / öppna för allt
var ska dikten börja / när själva språket / känns så inkorporerat i ordningen / att det inte längre / har någon utsida?
Acceleration är också en utställning som för tillfället kan ses på kulturhuset Cyklopen i Stockholm. Det är också där jag träffar Emil. Samtalet spelar vi in i en bil utanför eftersom de i kulturhuset vid tiden för vårt samtal ägnar sig åt att kapa stålbalkar. Vi pratar om det moderna arbetslivet, hans fackliga engagemang och vilken roll poesin har i det fackliga arbetet.
Gillar du podcasten? Swisha gärna en summa till nummer 123 495 96 23
↧